I natt var det en vecka sedan David Birgersson, 18 år från Veddige utanför Varberg försvann. Han hade varit och firat den så kallade 150-dagarsfesten, där alla kommande studenter firar att det endast är just 150 dagar kvar tills studentdagen. Klockan 01.22 lämnade han festen, såg sedan en bit därifrån utav ett vittne. Då var klockan drygt 01.30. Sen dess har han varit spårlöst försvunnen.

Jag har ingen aning om vem denna kille är, mer än det jag har läst på nätet. Men av det jag läst så verkar han vara en riktigt omtyckt människa, med många vänner som saknar honom. På hans logg-sida på Facebook så har många skrivit till honom, och skriver att de längtar efter honom, att de inte gett upp hoppet än, och framför allt, att de bryr sig om honom och vill att han ska komma hem.
Jag följer letandet efter David slaviskt, jag är inne på internet på mobilen minst 1 gång varje dag när jag jobbar och klickar in flertalet gånger på tidningarnas hemsidor när jag sitter vid datorn. Och jag hoppas med hela mitt hjärta att de hittar honom snart. Helst vid liv, men skulle han inte vara det så är det ändå skönt för familjen att veta vad som hänt. Även om hoppet är det sista som överger människan så tar det på krafterna att inte veta.

Jag hoppas att han är vid liv och finns där nånstans. Jag har svårt att tänka mig att han har försvunnit utav egen vilja, utan jag tror att det har hänt honom något. Men jag tror att han lever, det är min känsla, även om det kanske inte är så troligt längre.
Jag har svårt att tänka mig att någon väljer att försvinna av fri vilja, så länge det inte är olovlig kärlek eller något sådant inblandat. Men jag hoppas ändå att de meddelar sina familjer på något sätt, så att de vet att de mår bra.

På tisdag ska jag för övrigt åka till Varberg troligtvis, då kommer jag att hålla ögonen öppna och kika åt alla håll som bara går, helst alla håll samtidigt. Dock hoppas jag att de hittar honom nu under helgen. Polisen har i princip ingenting att gå på, men de kämpar på ändå. De har sökt igenom stora delar av Varberg, inklusive utkanterna, och sökningen fortsätter fortfarande. Jag ber till Gud, fast jag inte ens tror på honom, att de snart får en ledtråd som kan leda dem på rätt väg.

Det mystiska, förutom själva försvinnandet då, med allt som jag läst är dock att han går från nattklubben mot sin systers lägenhet, får nånstans på vägen tag på en cykel (vittnet har sett att han ledde en damcykel), medan hans mobil troligtvis ligger ute på Getterön, vilket är en bit utanför Varbergs centrum. Det går liksom inte ihop! Varifrån kom cykeln? Och vart är den nu? Vad gör mobilen ute på Getterön? (Inte 100% säkert att det är där den ligger, men man tror det efter sökning via satelliter efter den.) OCH INTE MINST vart är David?