Tänk att om 185 dagar så är det över, allt slit.. Herregud, vad det känns konsigt!!
Om 185 dagar antar jag att jag sitter hemma och gör i ordning mig för att sedan dra iväg på förfest någonstans, för att fira att vi äntligen tagit studenten.
Det känns sjukt konstigt, att inte behöva gå tillbaka till skolan sen. Jag kommer sakna det, jag älskar skolan. Visst, jag har ingen direkt ork till att plugga osv, men jag älskar skolmiljön. Att träffa människor man tycker om hela tiden, att bara kunna springa in i någon och prata med den personen en bra stund för att sedan springa iväg till respektive lektioner.
Jag kommer sakna gemenskapen, att ha alla vänner i närheten, och att inte behöva fundera över vad man ska göra, skolan har ju alltid varit så självklar, i alla fall för mig. Det var aldrig något tvivel om att inte börja gymnasiet t.ex. och jag har aldrig någonsin seriöst funderat över om jag ska hoppa av gymnasiet, det har varit självklart för mig.
Men sen, efter studenten, vad händer då? Vem kommer jag träffa i fortsättningen och alltid prata med och vem kommer jag kanske aldrig mer träffa?
Meeeen, den stora frågan! Vad ska man göra, vart ska lilla jag ta vägen? Jag tror jag vet vart jag vill ta vägen och med vem, men frågan är hur man ska lyckas med det... Jag hoppas det går att genomföra! =)